Nämdö skärgård förr i tiden

Karta över Nämdö skärgård

Ett litet antal permanentboende, och hundratals sommargäster. Så ser Nämdö skärgård ut idag. Men historiskt var det en plats som sjöd av liv året runt. Läget öster om Stockholm gjorde att området var viktigt för huvudstadens försörjning av fisk, ved och andra förnödenheter.

På den här sidan finns berättelser om 37 torp och boställen i trakten. De är skrivna av Ulla Olsson, som under många år var sommarboende på Uvö. Hon ägnade många år åt att forska om Nämdöskärgårdens historia. Dessutom finns det uppgifter om ytterligare 10 platser, som Ulla Olsson inte hann färdigställa berättelserna om före sin bortgång.

Uppgifterna är huvudsakligen från 1700-talet och framåt. För några platser finns även äldre uppgifter.

Vet du var torpen låg?

Har du bilder?

Denna sida är under utveckling. Bland annat skulle det vara roligt att ha med bilder på torpen, och pricka in dem på en karta. Om du har uppgifter om var ett torp låg/ligger, eller om du har en bild på något av torpen, får du hemskt gärna maila till hej@namdotorp.se.

Ett alldeles särskilt torp

Sofiehill från sjön.
Från sydväst.
Huset i modern tid.
Huset i modern tid.
Huset 1948.
Huset 1948.
Detalj från gammal karta.
Detalj från gammal karta.
Familjen Grevenius 1943.
Familjen Grevenius 1943.
Mynt hittat på Sofiehill.
Mynt hittat på Sofiehill.
Sofia Elméns grav på Nämdö kyrkogård.
Sofia Elméns grav på Nämdö kyrkogård.
Ladan och lagårn 1945.
Ladan och lagårn 1945.
Ladan och lagårn i modern tid.
Ladan och lagårn i modern tid.
Familjerna Bengtsson och Grevenius 1945.
Familjerna Bengtsson och Grevenius 1945.
Överväxt stengrund av Skräckmarstorpet.
Överväxt stengrund av Skräckmarstorpet.
En bit av köpenkontraktet från familjen Grevenius köp av Sofiehill.
Köpekontrakt från 1946.

På en av Uvös uddar, just där sundet mellan ön och Nämdö är som smalast, ligger Sofiehill. Det röda huset är från början av 1900-talet, och här finns lada och lagård som vittnar om ett här har varit ett levande lantbruk.

Här låg ett av Nämdöskärgårdens tidigaste torp, oftast kallat Skräckmaren, ibland även Solbaset. 1731 nämns det för första gången i mantalslängden.

De sista permanentboende på Sofiehill är familjen Bengtsson. På 1940-talet säljer de fastigheten till familjen Grevenius från Stockholm, som använder huset som sommarbostad.

Sofiehill har en särställning på den här sidan: Det var här Ulla Olsson tillbringade sitt livs alla somrar, och det var här hon inledde sin forskning om Nämdöskärgården.

Här är hela berättelsen om Sofiehill

Klicka för att läsa om torp och gårdar

Här ska man en text om varje torp visas dynamiskt.

Ladda hem dokumenten

Bouppteckning Rågskär 1827 Johan Eric Sjöblom

Här kan man ladda ner några av de dokument som är källor till texterna om de olika torpen.

Mycket är Ulla Olssons avskrifter av handskrivna källor, som bouppteckningen på bilden, efter Johan Eric Sjöblom på Rågskär 1827. Handskriften är ofta svår att tyda, och därför finns det luckor här och där i avskrifterna.

Ulla Olssons förhoppning var att hennes arbete skulle kunna vara till hjälp för andra som forskar om Nämdöskärgårdens historia.

Label vector created by Freepik

Hon forskade av kärlek

Sofiehill från sjön

Uppgifterna på den här sidan bygger på Ulla Olssons forskning.

Ulla Olsson föddes 1942. Hon var inte ens ett år när familjen började hyra Sofiehill som sommarbostad. Något senare köpte familjen huset.

Ulla Olsson bodde och arbetade i Stockholm, men var så mycket hon kunde på Sofiehill. Hon älskade stället och jobbade hårt för att hålla trädgården och huset i fint skick.

Hon ägnade också mycket tid åt att ta reda på mer om torpet. Hon letade i arkiven och tog fram allt hon hittade om de människor som bott och verkat där, sammanställde uppgifterna och skrev berättelsen om Sofiehill.

Under arbetets gång hittade hon också många uppgifter om de andra torpen på och kring Nämdö.

Ulla Olsson ville att andra skulle få möjlighet att ta del av hennes forskning. Det är därför den här sidan finns. Den som vill kan fritt använda materialet i sin egen forskning om skärgårdens historia.

Så här avslutar Ulla sin berättelse om torpet Sofiehill:

"Det vore roligt om flera ville berätta sin historia om sitt Uvö, flera fastigheter har stannat i släkten och många var så stora barn på femtiotalet att de måste ha minnen från nybyggarperioden. Några Uvöbor har rottrådar tillbaka till äldre Nämdösläkter och många historier borde berättas innan det är för sent.
Till sist: tack för hjälpen Dagny Radesäter och tack Kalle Kjellman på Nämdö Böte!

April 2008 och december 2013

Ulla Olsson
Sofiehill

Jag som har byggt den här sidan heter Elin Steen och är dotter till Ulla Olsson. Ulla dog 2016 och hann inte se sidan bli verklighet. Texterna är i de flesta fall precis så som Ulla skrev dem. Det betyder att vissa uppgifter rörande modern tid kan ha ändrats - exempelvis kan personer som hon beskriver som ännu i livet ha gått bort sedan texterna skrevs.

Sidan är under utveckling! Det kommer att komma både mer material och nya funktioner med tiden.

Om du har någon fråga om sidan eller något att tillägga om torpen kring Nämdö får du gärna skicka ett mail till:

hej@namdotorp.se